...because they need to know the other person's feelings are real

// Tumblr // Igår åkte jag förbi olycksplatsen för första gången sedan det hände. Det var som om att allting stått stilla sen dess, förutom att snön smält bort så såg allting exakt likadant ut. Alla bilder och ljud jag försökt förtränga kom tillbaka till mig och någonstans mellan paniken och rädslan började jag gråta. Det var som att uppleva allting ytterligare en gång, bara genom att åka förbi. Jag såg ljusen, bilen, lastbilen. Hörde alla ord och kände smällen. Vet inte hur jag någonsin ska kunna få ur allting ur huvudet. Jag borde väl egentligen inte skriva någonting av detta här då det är alldeles för personligt, men ingen människa förstår och jag behöver skriva av mig. Låta alla tankar rinna ner i fingertopparna och bara skriva skriva skriva. Borde ta tag i mig själv men vet inte hur jag ska göra. 
 
Förutom mitt breakdown så hade jag en helt ok söndag. Jag var med hundarna, åt glass, tacos & våfflor, drack te och kollade på One Tree Hill. Nu är det helt plötsligt måndag vilket är helt stört då jag faktiskt ska se Justin denna veckan. Har inte riktigt förstått det än och kommer väl inte göra det förrän jag sitter på flyget eller är utanför arenan tillsammans med andra beliebers. LYCKA. Innan dess har jag dock tre skoldagar till att ta mig igenom + lite andra saker. Men det ska jag väl klara av tycker man. Nu hade jag tänkt kolla på ett par avsnitt av OTH innan jag tar tag i plugghögen. Pussar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0