Ebba Louise

Mötte upp L idag och låg sedan i hennes säng resten av eftermiddagen. Det var så skönt att kunna glömma allt för en stund, bara ignorera hålet som finns i min mage. Så fort jag var själv igen så kom allting tillbaka. Bilderna, ljuden, smällen. Pratade med pappa i telefonen. Grät. Anna satte sig bredvid mig och höll om mig. Min älskade familj. Saknar pappa och vill bara ha honom här hemma igen. Vill bara radera alla minnen. Bort bort bort. Men jag kan inte. Kan ingenting.