Ebba Louise

Jag tog inga egna bilder/videor då jag var alldeles för rädd för att tappa den haha, och för att jag hade ca 7% kvar och behövde dom för att få tag i mina föräldrar sedan. Men kolla på videorna här ovan!

Fredagen alltså. En av de sjukaste dagarna i mitt liv. Får väl helt enkelt ta det hela från början.
Vi åkte ut till Grönan och fick stå i kö två timmar utanför. Det var svinkallt och hur segt som helst. När vi väl fick komma in så sprang vi som satan för att få bra platser, vilket vi fick. Vi hamnade på ungefär sjunde raden. Det var då fem timmar kvar tills konserten började så vi fick helt enkelt bara sätta oss ner. Det var fortfarande svinigt kallt så vi satt mest tysta och halvsov. Efter ungefär två timmar började folk kasta runt flaskor, vilket folk fick i sina huvuden. De blev då förbannade och började kasta smågodis. Flaskorna och smågodiset förvandlades sedan till pommes och hamburgare, så det var rena rama matkriget. Jag var svinrädd för att få någonting på mig så jag satt och gömde mig under min halsduk och var avundsjuk på tjejerna framför mig som hade ett paraply.

Efter ytterliggare en timma lurades några människor längst fram att det började nu (vilket vi alla andra gick på), så alla reste sig hur snabbt som helst och började skrika. Vissa hann inte resa sig utan blev trampade på vilket var helt sjukt. Jag blev bara trampad på händerna vilket var tur, så jag kom snabbt upp på fötter. Då vi var ca 15000 personer där så kunde ingen sätta sig ner igen, så alla var sura för att vi skulle vara tvugna att stå upp i två timmar. Folk började knuffas och det blev till slut sådant tryck att folk svimmade både här och där och fick bäras från platsen. Den sista timman stod alla så tätt att det knappt fanns något syre kvar, det var så himla jobbigt och jag trodde att jag skulle svimma vilken sekund som helst. Folk fortsatte svimma och hela tiden såg man vakterna bära bort människor. 

Sedan, ÄNTLIGEN, så började konserten. Efter redan första låten var det sånt tryck att jag och Anna kom ifrån varandra, hon knuffades framåt och jag knuffades bakåt. Men det var helt okej ändå och jag dansade/hoppade/skrek/sjöng i takt med alla andra. Det var verkligen helt sjukt. Alla var glada och svetten rann haha. Jag fick champagne i hela håret och alla fick guldig konfetti över sig.

När konserten sedan var slut skulle jag alltså hitta Anna, vilket inte var så lätt. Hennes mobil hade dött och jag skulle alltså bli tvungen att leta efter henne bland 15000 människor - som alla tryckte mot utgången. Såg henne ingenstans och gick därför och ställde mig utanför utgången så att jag skulle kunna se henne när hon kom ut. Stod där i ungefär en timma och höll på att frysa ihjäl, och sedan ringer pappa och säger att hon tagit båten hem och jag kände mig som världens värsta storasyster som inte kunde hålla koll på min lillasyster. Gick och mötte pappa och vi tog en taxi hem.

Trotts alla sjuka grejer så var detta utan tvekan en av de ABSOLUT BÄSTA kvällarna i mitt liv. Allt var så himla overkligt! Att Redfoo var galet snygg gjorde ju inte saken sämre direkt. Jag och Anna bestämde snabbt att vi lätt måste se dom ännu en gång (och gärna fler gånger än en). Alla ni som inte sett dom live, MÅSTE göra det. Ni kommer inte ångra det, lovar!!