27 - Något om min barndom


Minns att jag gick i förskolan. Min andra familj bodde i huset bredvid och vi satt allihop samlade på deras altan efter att ha ätit en god middag. Jag skulle sova hos Julia, men fick plötsligt från helt ingenstans jätte ont i nedre delen av magen, till höger. De vuxna trodde att jag skämtade, att jag bara inte vågade sova hos Julia. Jag förstod ingenting, varför skulle jag skämta om en sån grej? Och jag hade ju sovit hos Julia flera hundra gånger förut, så varför skulle jag skoja? Men jag var bara ett barn, jag kunde inte säga någonting. Sov i alla fall hemma. Smärtan i magen släppte inte, utan blev tvärtom bara ännu värre. Kunde inte sova. Tillslut fick jag och mamma åka in till sjukhuset. Fick gå före alla i kön, kunde knappt gå för jag hade så ont. Minns att dom fick hämta en rullstol, smärtan förlamade hela mig och jag bara grät.

Läkarna undersökte mig och kom fram till att dom skulle operera bort min blindtarm. Jag var livrädd. Ville ju inget annat än att få åka hem, jag hatade ju sjukhus. Fick i alla fall sova där i 2-3 nätter om jag minns rätt, fick dropp i min arm och låg mest i min säng. När jag skulle på toa fick mamma köra mig i rullstolen. Trodde aldrig jag skulle bli frisk.

Jag minns när jag låg i sängen medans en läkare rullade mig till operationssalen. Jag kollade på alla människor som gick förbi, kollade upp i taket och kramade om min favoritnalle. Minns att jag fick en mask för munnen och jag skulle räkna till hundra. Hann räkna ungefär till 3 innan jag somnade.
Vaknade sedan upp i ett rum. Fick prata med en läkare och sedan kom även mamma och pappa. Allt gick bra och smärtan i magen var borta. Jag var glad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0