Sometimes you have to be your own hero

''We stopped checking for monsters under our beds when we realised they were inside of us.''
Två år och två dagar har gått. Kommer ihåg allt som om det hände igår, kommer ihåg skriken, gråten och paniken. Kommer ihåg smärtan som uppstod när mitt hjärta gick i tusen bitar. ''Du kommer bli okej igen, det kommer ta lite tid, men du kommer klara dig.'' sa dom. Hur mycket tid ska man ge saker och ting? För trotts att jag försökte vara stark och trotts att jag skrattade så gör allt ont. Någon del av hjärtats alla bitar skaver och hotar varje dag med att punktera min kropp. 
 
Jag skulle göra vad som helst för att få tillbaka dig igen, för att få se dig igen. Min allra bästa vän och min andra halva, vad jag saknar dig. Vi ses snart igen. 
 

Kommentarer
Postat av: Klara

<3<3<3

2012-08-19 @ 09:10:57
URL: http://klaralinnnea.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0